September 2016
bakfarsk – bakfalsk talar bakom ryggen på andra
bisneippeli – rask och duktig
wenna – bitsk, sägs om hästar och ibland även om människor
som i månilios – tyst, snäll, försynt
gårenväis – väldigt envis och tjurig
baLståor – väldigt stor, oftast om saker
pikerlät´n – mycket liten, pytteliten, även om saker
L uttalas som tjockt l.
Augusti 2016
he rora i väst – himlen rodnar i väst, solnedgång förebådar vackert väder
he rora i öst – himlen rodnar och förebådar regn/nederbörd
bällingan – fiskyngel
markan – maskarna (daggmask)
åLmöken – mjölkört, ”rallarros”
snåtterkårtan – hjortronkart
snåttren – hjortron
mossabera – tranbär
brambera/branbera – hallon
bLåhårschan – gräsänder (hane)
beristötn – berguv
tjirotjäll – gräshoppa, vårtbitare
L uttalas som tjockt l.
Juli 2016
he hördes i gLaver – det hördes vågskvalp
viti näta – vittja näten
råo ät harrn – fiska harr från båten, ro drag
he döusk å reen/regen – det duggregnar
båra ve ät få åska – bara det inte blir åska
he bLeixter – det blixtrar
göullmåora – nyckelpiga
låktgräse – myskbrodd, ”luktgräs”
döyntjlårken – svinmålla
tåbaksbLåomen – rölleka
L uttalas som tjockt l.
Juni 2016
krakråo – spindel
möye – mygg
tjeippskåon – skor som är lätta att ta på (utan remmar)
wåLaskLira – vardagskläder
häLidaskLira – kläder för helgen
fyrikLi – förkläde
kox knöut – leka kurragömma
slå möyl/schLå möyl – spela brännboll
i selter – ett slagträ
remidjen – bestick
gjafel – gaffel
kneiv – kniv
stji – sked
stjir – skata
L uttalas som tjockt l.
Maj 2016
tjåLabLåomen – kabbleka
kåombren – hängen på exempelvis björk och al
kåora – grankåda
gårken – tallkåda
gråila – sädesärla
tröno – trana
schwöLo – svala
tjiroveine/tjidorveine – tjäderspel
stjir – skata
gråoft – groda
mäokar – padda
skLöör – ödla
fäler – fjäril
kra-kråo – spindel
L uttalas som tjockt l.
April 2016
aak/agg – avig
dö ha jo tö opå de tröa aak – du har ju tagit på dig tröjan avig
anvåra – iaktta, noga uppmärksamma
anworn da – varannan dag
anwort år – vartannat år
aroloto – på annat sätt, annorlunda
arostans – på andra ställen, annorstädes
hin jär e såoln men arostans jär e regne – här är det sol men på andra ställen är det regn
aritan – arton
armest – knappast
Mars 2016
makoloto – på många sätt
mangs – till och med
mase´r – promenera
meitt i deer – plötsligt
moniders – var
mora – ta det lugnt
måre – smulor
mågahåoe – förstånd att äta lagom mycket
mäinder he – kanske det
möL ihåop – skrynkla
L uttalas som tjockt l.
Februari 2016
falit – tillfälligt skadad, exempelvis halt
feLes – färdas, åka eller gå
femakegjaffla – fingrarna (när man äter med fingrarna)
fleire – det snöar lite grann, även i betydelsen lätt kall snö
fleiss – fnissa i smyg
flå´se – potatisskal av kokt potatis
skjaLe – skal av rå potatis
fåra gåLmeilla – ranta ute på byn
fäosken – murket trä
förskrättjelit – förskräckligt
Januari 2016
sny´n – snön
kå´lsny´n – kall snö
he bär ni – kraftigt snöfall
fionasny´n – lätt fjunig snö
gLåppersny´n – regnblandad snö
snygLåppre – regnblandad snö
he laamp å snyy – kraftigt regnblandat snöfall
lapphanskan – snöflingor stora som handskar, regnblandad snö
nöysny´n – nysnö
skåran – skaren
he tråsa å snyy – lätt snöfall
öur – snöyra
L uttalas som tjockt l.
December 2015
Gja å rääit – gå och slå dank och ingenting göra
Våra ner se – vara egoistisk
He tjääll ini tanna – det ilar i tanden
Rååp it öut – ropa rakt ut
Moni skå hehän bark å – hur skall detta sluta, vart skall detta bära iväg
November 2015
Bråska, bråska bröre bränns å brato, tjälinga haar eintna för hato
– Bråttom, bråttom brödet bränns på elden, kärringen hade inget till hands
Böytt föttren ve låomen – Bytt fötter med lommen (går ostadigt)
Vårken rötter el fötter – Varken rim eller reson
He be´r måot – Det känns motigt
Oktober 2015
Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt.
– Han är så fattig att han inte känner igen kungens mynt.
Förr stuLo di ve´n, nö hå di stuLi stjeifte å, saar hån så har gö veild.
– Förr stal de ved, nu har de stulit hela skiftet, sa han som gått vilse.
He jär så kåldrae kröngo gålve så djym je ät månspele så spela ne hela nåta.
– Det är så kalldrag kring golvet så gömmer jag inte munspelet spelar det hela natten.
L uttalas som tjockt l.
September 2015
gackara – storlom
lö(g)en – löja
lö´stjyt – sköt för fiske av löja (nät)
nätisteicka – nätsticka, används för att samla ihop nätet
veinbärsböuskan – vinbärsbuskar
leimbera – lingon
leimberreise – lingonris
potåtiskårn – potatisblast
När (g) står inom parentes som ovan, lö(g)en, visar det att uttalet skiljer sig mellan byarna, det uttalas med eller utan g.
Kalixbondska 