September 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

bakfarsk – bakfalsk talar bakom ryggen på andra

bisneippeli – rask och duktig

wenna – bitsk, sägs om hästar och ibland även om människor

som i månilios – tyst, snäll, försynt

gårenväis – väldigt envis och tjurig

baḻståor – väldigt stor, oftast om saker

pikerlät´n – mycket liten, pytteliten, även om saker

 

 

Augusti 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

he rora i väst – himlen rodnar i väst, solnedgång förebådar vackert väder

he rora i öst – himlen rodnar och förebådar regn/nederbörd

bällingan – fiskyngel

markan – maskarna (daggmask)

åḻmöken – mjölkört, ”rallarros”

snåtterkårtan – hjortronkart

snåttren – hjortron

mossabera – tranbär

brambera/branbera – hallon

bḻåhårschan – gräsänder (hane)

beristötn – berguv

tjirotjäll – gräshoppa, vårtbitare

 

 

Juli 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

he hördes i gḻaver – det hördes vågskvalp

viti näta – vittja näten

råo ät harrn – fiska harr från båten, ro drag

he döusk å reen/regen – det duggregnar

båra ve ät få åska – bara det inte blir åska

he bḻeixter – det blixtrar

göullmåora – nyckelpiga

låktgräse – myskbrodd, ”luktgräs”

döyntjlårken – svinmålla

tåbaksbḻåomen – rölleka

 

 

Juni  2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

krakråo – spindel

möye – mygg

tjeippskåon – skor som är lätta att ta på (utan remmar)

wåḻaskḻira – vardagskläder

häḻidaskḻira – kläder för helgen

kox knöut – leka kurragömm

slå möyl/schḻå möyl – spela brännboll

i selter – ett slagträ

remidjen – bestick

gjafel – gaffel

kneiv – kniv

stji – sked

stjir – skata

 

 

Maj 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

tjåḻabḻåomen – kabbleka

kåombren – hängen på exempelvis björk och al

kåora – grankåda

gårken – tallkåda

gråila – sädesärla

tröno – trana

schwöḻo – svala

tjiroveine/tjidorveine – tjäderspel

stjir – skata

gråoft – groda

mäokar – padda

skḻöör – ödla

fäler – fjäril

 

 

April 2016

aak/agg – avig

dö ha jo tö opå de tröa aak – du har ju tagit på dig tröjan avig

anvåra – iaktta, noga uppmärksamma

anworn da – varannan dag

anwort år – vartannat år

aroloto – på annat sätt, annorlunda

arostans – på andra ställen, annorstädes

hin jär e såoln men arostans jär e regne – här är det sol men på andra ställen är det regn

aritan – arton

armest – knappast

 

 

Mars 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

makoloto – på många sätt

mangs – till och med

mase´r – promenera

meitt i deer – plötsligt

moniders – var

mora – ta det lugnt

måre – smulor

mågahåoe – förstånd att äta lagom mycket

mäinder he – kanske det

möḻ ihåop – skrynkl

 

 

Februari 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

falit – tillfälligt skadad, exempelvis halt

feḻes – färdas, åka eller gå

femakegjaffla – fingrarna (när man äter med fingrarna)

fleire – det snöar lite grann, även i betydelsen lätt kall snö

fleiss – fnissa i smyg

flå´se – potatisskal av kokt potatis

skjaḻe – skal av rå potatis

fåra gåḻmeilla – ranta ute på byn

fäosken – murket trä

förskrättjelit – förskräckligt

 

 

Januari 2016

ḻ – uttalas som tjockt L

 

sny´n – snön

kå´lsny´n – kall snö

he bär ni – kraftigt snöfall

fionasny´n – lätt fjunig snö

gḻåppersny´n – regnblandad snö

snygḻåppre – regnblandad snö

he laamp å snyy – kraftigt regnblandat snöfall

lapphanskan – snöflingor stora som handskar, regnblandad snö

nöysny´n – nysnö

skåran – skaren

he tråsa å snyy – lätt snöfall

öur – snöyra

 

 

December 2015

Gja å rääit – gå och slå dank och ingenting göra

Våra ner se – vara egoistisk

He tjääll ini tanna – det ilar i tanden

Rååp it öut – ropa rakt ut

Moni skå hehän bark å – hur skall detta sluta, vart skall detta bära iväg

 

November 2015

Bråska, bråska bröre bränns å brato, tjälinga haar eintna för hato
– Bråttom, bråttom brödet bränns på elden, kärringen hade inget till hands

Böytt föttren ve låomen – Bytt fötter med lommen (går ostadigt)

Vårken rötter el fötter – Varken rim eller reson

He be´r måot – Det känns motigt

 

 

Oktober 2015

ḻ – uttalas som tjockt L

 

Hån jär så fåti så´n tjänn ät åt kåongens möynt.
– Han är så fattig att han inte känner igen kungens mynt.

Förr stuḻo di ve´n, nö hå di stuḻi stjeifte å, saar hån så har gö veild.
– Förr stal de ved, nu har de stulit hela skiftet, sa han som gått vilse.

He jär så kåldrae kröngo gålve så djym je ät månspele så spela ne hela nåta.
– Det är så kalldrag kring golvet så gömmer jag inte munspelet spelar det hela natten.

 

 

September 2015

gackara – storlom

lö(g)en – löja

lö´stjyt – sköt för fiske av löja (nät)

nätisteicka – nätsticka, används för att samla ihop nätet

veinbärsböuskan – vinbärsbuskar

leimbera – lingon

leimberreise – lingonris

potåtiskårn – potatisblast

När (g) står inom parentes som ovan, lö(g)en, visar det att uttalet skiljer sig mellan byarna, det uttalas med eller utan g.