Kalixbondska

ḻ uttalas som tjockt L

Mer kunokḻira – mer kvinnokläder

schål – sjal

stråompen – strumpor

stråompebata – strumpeband

stöubb, öundistöubb – vadderad underkjol

swårtkḻänning – svartklänning, finklänning

särk – linne

tjåorschel – kjol

tulubb – lång pälsfodrad överrock

wåḻaskḻira – vardagskläder

öyllestråompen – yllestrumpor

Skåon – skor

båttinan – bottiner (från franskans botte – stövel)

rövelsskåon – remmade skor med skaft

snåbåts – snowboots (känt i svenska språket sedan 1906)

tjängskåon – läderkängor utan skaft

ḻ uttalas som tjockt L

Kunokḻira -kvinnokläder

båjadel – lång halsduk

bḻus – blus

fyrikḻi – förkläde

föuskḻira – ladugårdskläder

heilk – hilka (från finskan), huckle

hårskḻire – halsduk, halskläde

innaniböyxen – underbyxor, trosor

innanitrö – undertröja

kjapp, lakkjapp – kappa, långkappa

kååft – kofta

läivstöyttje – livstycke

löukeböyxen – underbyxor, öppna i grenen

ḻ uttalas som tjockt L

syfärel – sjöfjäril

tjirotjäll – gräshoppa

tjåḻamöye – tjälmygg, vårens första mygg

wåssbitofḻugin, -fḻuin – vassbitande flugor

väggsmen – husbock

åte – samlingsnamn för bitande, stickande insekter

ättermäor – ettermyra

örsnurr – trollslända

 ḻ uttalas som tjockt L

(g) uttalas eller ej, beroende på hemvist

spetsböyxen – äldre modell av ridbyxor för män

vemalsböyxen – byxor av vadmal

stjåorten – skjortor

båmels– bomullsskjorta

häḻidas– helgdagsskjorta

wåḻas– vardagsskjorta

stråmpen – strumpor

öull– ullstrumpor

skåhö(g)e -skohö (starr) som ersatte strumpor

fåotlappan – fotlappar av ylletyg som veks runt foten som sockar

ḻ uttalas som tjockt L

skårv – skalbagge

spöyfḻugo, spöyfḻuo – spyfluga

stjytskårv – havsgråsugga

strömmingsmöye – grön mygga, strömmingsmygga

stårmöye – harkrank

swiro – svidknott, småknott

swårtmäor – svartmyra

såckermäor – sockermyra

hästmäor, bjärnmäor, stårgåompemäor – hästmyra

håombel – humla

knåben – knott

krakråo – spindel

lössren – löss

markan – maskar

möye – mygg

möymåmma – ”myggmamma”, harkrank

nåttfärel – nattfjäril

pissmäor – pissmyra

römäor – rödmyra

ḻ uttalas som tjockt L

(g) uttalas eller ej, beroende på hemvist

Insektan – insekter

bḻäinding – blindbroms, ”blinding”

bräms – broms

djäting – geting

döyntjfḻu(g)in, döyntjfḻuin – dyngflugor

fḻu(g)o – fluga

fäler – fjäril

gnettren – lusägg

göullmåora, djitarmåora – nyckelpiga

ḻ uttalas som tjockt L

tjälinghåḻka – käringhalka, vått,isigt

träoföre – trögt före

veinterföre – vinterföre

våorföre – vårföre

vötogḻeinga – blött, isigt väglag

vötohåḻka – vattenhalka

å nöyest – ospårat, ett nytt spår

åofört – dålig framkomlighet                          

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Kölismåḻe och I åoḻleist.

ḻ uttalas som tjockt L

(g) ordet uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Vä(g)alag’e – väglag, före                             

murot – tungt före, löst före

måddat – tungt före men mindre blött

skåraföre – skarföre, typiskt vårföre

sḻeipprat – halkigt, slipprigt före

slirat – slirigt

somarföre – sommarföre

soraföre – vattenblandat snöföre

sutot – slirigt, tungt

ḻ uttalas som tjockt L

(g) uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Vä(g)alag, fören – väglag eller fören

blutot -blött, slirigt

brotaföre, bröötföre – dålig bärighet

förfålle, neobrotan – väglag när snön eller isen varken bär eller brister

gḻeinga – vått och isigt väglag

höḻot, håḻka – halt, halka

kḻåddföre – snön fastnar och växer under skidorna, trämedarna

kreem, he kreem – det fryser under skidorna och ”hugger”

kremma – kramsnöföre

kåḻgnirot – strävt kallföre, gnisslar under medarna, skidorna