Kalixbondska

Orden är hämtade ur ordlistorna Åoḻleist opa Kölismåḻe och I åoḻleist.

ḻ uttalas som tjockt L

(g) ordet uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Vä(g)alag’e – väglag, före                             

murot – tungt före, löst före

måddat – tungt före men mindre blött

skåraföre – skarföre, typiskt vårföre

sḻeipprat – halkigt, slipprigt före

slirat – slirigt

somarföre – sommarföre

soraföre – vattenblandat snöföre

sutot – slirigt, tungt

ḻ uttalas som tjockt L

(g) uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Vä(g)alag, fören – väglag eller fören

blutot -blött, slirigt

brotaföre, bröötföre – dålig bärighet

förfålle, neobrotan – väglag när snön eller isen varken bär eller brister

gḻeinga – vått och isigt väglag

höḻot, håḻka – halt, halka

kḻåddföre – snön fastnar och växer under skidorna, trämedarna

kreem, he kreem – det fryser under skidorna och ”hugger”

kremma – kramsnöföre

kåḻgnirot – strävt kallföre, gnisslar under medarna, skidorna

ḻ uttalas som tjockt L

Ännu fler fåglar

spititita – talltita

spännarn – fiskgjuse

swöḻo – hussvala

sytjidor – skarv

taḻiox – talgoxe

tjiror, tjidor – tjädertupp

tjägeḻreiva – korsnäbb

töḻosparrn – taltrast

åårnn – orre

årrve – orrhöna

ḻ uttalas som tjockt L

Fler fåglar

stjir – skata

röa – tjäderhöna

röorrn – lavskrika

röup – ripa

saxeswöḻo – ladusvala (kluven stjärt)

siselstjit – gulsparv

skråkaärrde – skrakungekull

skvattre – björktrast

spirilipi – beckasin

Fler fåglar

ḻ uttalas som tjockt L

himlabessen – enkelbeckasin

håraboppen – pärlugglan p g a dess läte

kjattöeḻ, kjattöggeḻ – kattuggla

kḻyvispovi – storspov

kneip – knipa

kreick – kricka

kåḻvkreick – spillkråka

kåorntioen – gråsparv (korntjuv)

möyrmeickre – enkelbeckasin

norristjir – nötskrika

ḻ uttalas som tjockt L

Fåglar

altösa – gråsiska

beristötn – berguv

bḻåhårschan – gräsandshane

djyḻiböytta – taltrast

fårssparr´n – strömstare

gackara – storlom

gocko – gök

gråiḻa – sädesärla

Fler fiskar

nätting – nejonöga

röfeiskan – ädelfisk

röura – ruda

seimp – simpa

se´p – stäm

snårdjärs – snorgärs

åpar – abborre

Fiskar

bällingan – fiskyngel

djeed – gädda

eirn – id

hårnbällingan – spigg

låka – lake

lö(g)a – löja, siklöja

rikolaxn – lax som lekt

Mer om is

stöpe – isstöpning vid ex bryggor eller pollare

swåeis´n – svag is

swålleis´n – svallis

söyppeis´n, he rek söyppa – porös våris som flyter medströms i stycken och flak

tallrikseis´n – små runda isflak vid isläggning

tjile, tjäile – iskil som bro över strömfåra eller vak, tillverkad av isflak

tjärneis´n – kärnis minst 10-15 cm och farbar för pimpelfiskare, fordon

verleka – små områden med svag is

Ännu mer om is

slabredda – ihopfrusen issörja mot öppet vatten

spilloeis´n – is i upplösning, stående stavar som ”klirrar”

spånbädda – spånbädd på isen för att bevara isväg längre tid

stampra´ta – ihopblåst och packad iskant

stjeilja – första isen, tunn som cellofan

stopaeis´n – frusen is och snösörja

stopagråbben – vattengropar i ”stopaisen”