Kalixbondska

Ini bökostu(g)o – I bagarstugan

(g) uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Freisk – första degbullen, litet degämne

Gåbben – hela degklumpen

I åopta(g) – en del, en omgång av degen som tas upp

Bökolöykta – sista degämnet

Tånnbröre – tunnbrödet

Kḻådda – tunn mjukkaka av samma deg

Miḻfisibröre – tunnbröd med kvarlämnat mjöl, ansågs slarvigt och skamligt

Brölåra – brödlådan

Bökobåoḻe – bakbordet

Bökotrå(g)e – degtråget

Mer båt och fiske

Åḻa – vittja genom att lyfta och kontrollera nätet lite men inte ta upp det

Årlåommen – årskaftet

Årbḻare – årbladet

Åortöullan – årtullar

Äḻvdjädd – älvgädda, typ av båt

Äna – fiska med not, notdragning

Öka – eka (båt)

Ännu mer båt och fiske

Swe – bromsa med ena åran

Syrake – vrakgods

Söyntje -sänke till näten

Tein – tina, en slags fiskbur tillverkad av vidjor

Nättingtein – tina för nättingfiske, nätting -nejonöga

Tååḻ – att koka nät av bomullsgarn med vitriol och albark

Tåḻgröyta – grytan som användes

Viti – att vittja

Wåḻa – att vada i land

Mer båt och fiske

Rikokåḻken – drivnät som dras mot land

Ryssi – ryssja

Råo – att ro

Råo fälerkråok – att ro med utterbräda

Sjåḻabåt – båt med lång rak köl, användes vid säljakt

Siḻ – säl

Sjåḻa – sälar

Stjyta – sköt/nät, löstjyta – löjsköt

Ståningsiḻ – ljustereld

 

Mer om båt och fiske

ḻ uttalas som tjockt L

Låkakḻåbb – klubba, används för att klubba lake under blankisen

Löuka – älvgädda med ”kapad” akter

Möynd – att ro baklänges, backa med åran

Nävertasken – näverinlindad sten som tyngd, sänke längst ned på nätet

Nätisteicka – nätsticka att samla ihop nätet med för upphängning

Nööt – att nota, dra not

Paḻk – att ro med en åra

                                                                 

Några ord om båtar och fiske

ḻ uttalas som tjockt L

Bratjärne – hållare för ljustereld i fören på båten

Djeedsax – gäddsax

Djeed å låkakråokan – krokar för gädda och lake

Djeigg – används för utdragning av linor under isen

Fḻytibåt – flottningsbåt, s k älvgädda som användes inom timmerflottningen

Fḻytikåran – flottare, flottningskarlar

Fårken, båshåkafårken, styrifårken – stake eller skaft till båtshake

Fåårk – att staka

Jöyll – liten jolle, roddbåt

Kjaschina – karsina, typ av inhägnad på älvbotten med grindar och stängarmar,
användes främst för laxfiske bl a i Månsbyn och vid Stora och Lilla Fisket i
Näsbyn

Lioster –ljuster

Styri – att ljustra                                                                

”I åoḻleist – ordlista på kalixmål, sådant det talades på 1990-talet” innehåller märkesdagar och helgdagar på bondska och kommer att publiceras här. Först nu speciella dagar i januari – mars och senare kommer mera.

ḻ uttalas som tjockt L

Januari

1 Nöårsdan – nyårsdagen

5 Trettandaslöydan – trettondagsafton

6 Trettandan – trettondagen

13 Tjioanddan – tjugondag Knut

25 Pårsmäss – Paulsmäss

28 Kjalldan – Karldagen

Februari

2 Tjöindersmäss – Kyndelmäss

24 Mattismäss – Matteusmäss

Mars

24 Våffersdaslöydan – Vårfrudagsafton

25 Våffersdan – Vårfrudagen

Påskhelgen är rörlig och infaller vid första fullmåne efter vårdagjämningen.            Påskveckans dagar:

Påḻmsonndan – Palmsöndagen

Stjärtåorsdan – Skärtorsdagen

Lakfreidan – Långfredagen

Påsklöydan – Påskaftonen

Påskadan – Påskdagen

Påskanndan – Annandag Påsk

Ernst Lundbäck var en av initiativtagarna till studiecirkeln Köḻiskåḻvan som startades 1978, och även ledare för studiecirkeln. Vid hans bortgång 1993 skrev Hedvig Andersson följande som lästes vid hans begravning:

Ernst Lundbäck till minne

He jär så tåomt å töyst baki kjatedern.

In brå å kḻårsöynt kjar ha lagt ni penna.

Påppere lik där, väntend opa åoḻa

å bökren hav´en stängt för seist gjaka.

Na jåoḻa grönske å na bjärken såva

då fick hån byri längsta somarlåve.

Å bḻåomstertäin hån kåm ve fåeḻkweittre

å have swålle freitt frå väinteräisan.

——

Hån jär ät mer, men vet åt ända feinns´n.

Hån tåḻa än där Köḻismåḻe tåḻas

å där man träivs å kjann birätt å meinnes.

Å tåḻa kot´n å hån tåḻa störot

å sar, åt båonska – hö skå estoméres.

He saar´n bestämt, åt eingen ålls skå stjömmes

yvi de måḻe så jär fåornt å gåmalt.

Båondmåḻe, sar´n, kjan höres makoloto;

he kjan så ilakt tå se lior å väsnes,

som stormen når hån revansér o höst´n,

å kjan räka wåsst som dårinåḻen,

na nåoḻa bḻåås å öure läk åt yrja.

biseinn! He kjan å höres gåore möuntert

som borti reinneil´n milla skḻaverstenan,

där båna ållti bröuke böygg sä kwårnnen.

—–

Men, om do pront vill meinnes våckeråoḻa,

så gja då öut ållén o kwil´n å sätt dä

där veän helt ta slöut å skåoen byri.

Där sjåong´e lent å våckert uti gräse

å åoḻa koma meild å miok ve sånna.

Å om tjärleken sjåong´e å o´ somar´n;

o´ somar´n så ät nåkes ålls lövbḻeka

å där ät frösta kåom å niop å bḻåomen.

Så kjan do siti läindj å båra lona

å åoḻa meinn dä om dåm så hå fyri.

Dom så våor heḻe öundi håḻan täiro

na ne var greist å åssnat mila höusa.

Så må do täintj å tåḻa Köḻismåḻe,

som he ne hördes myttji langt tillbåka.

Å åoḻa, dom skå våra kwår å feinnes

å nöya rösto skå bivåra båondska.

Hömyrfors – Hömöyrssparran (Hömyrfors-sparvarna)

Kälsjärv – La´khårschetjersjärvaran (långhalsade kälsjärvare)

Månsbyn – Månsböygḻåopan (Månsby-slynglar)

Ryssbält – Bḻåmissoröyssbältan (blåmisso, misso – när mjölken skär sig)

Siknäs – La´khårscheseknäsaran (långhalsade siknäsare)

Storön – Ståröstenbäitan, Stårölöen (Storö-stenbitar, Storö-löjor)

Vallen – Vållan träskållan (träskallar)

Sangis – Kjavalsangisan, kjavlan (kavel-sangisar)

Storsien – Frusinsäian (frysande storsienbor, kanske p g a arbetslägren där?)

Sören – Säoran (sörenbor)

Töre – Täoran (törebor)

Ytterbyn – Öytterbökråken (ytterbykråkor)