Kalixbondska

ḻ uttalas som tjockt L

Kja´att – katt

Kjatgåbb – hankatt, kattgubbe

La´p – lamm

Le´kjatt – hermelin, vessla

Lekjattmöus – småvessla

Rävahö´n – rävhona, rävtik

Si´ ḻ – säl

Schåḻa -säl

Skåramöus – näbbmus

Wå´n – sork

Djiora – djuren

Bio, bjur – bäver

Bjärn – björn

Bḻåkåḻv – nyfödd kalv

Bäss – bagge

Djet – get

Ekåor – ekorre

Fress – hankatt

Gräsböuk – gödkalv

Gålt – galt

Håra – hare

Mer om bagarstugan

Bökokunin – bagerskor

Bökoda – bakdag, gjordes i regel som arbetsbyte

Bökodjiiḻ – fest efter avslutat bak med exempelvis tunnbrödsblöta

Bökoven – bakved, inte granved som var olämplig (sprakar, gnistrar)

Djimane – valvet i öppna spisen

Håratassn – hartass som användes som borste

Kwåstn – kvasten av tallris/enris som blöttes för sopning av gräddhällen

Köro – en raka för att ordna med elden, glöden

Möurskåoḻa – murvalvet, fronten över bakugnen

Slättkjaveḻn – stor slät kavel

Späora – liten bakspade

Tjirogjaddn -tjärved, tallved av torrakor eller stubbar

Tjälinga – utrymmet bakom muren

Töyndre – tändved av tjärstickor

Veingen – fågelvinge som används som borste

Ini bökostu(g)o

Bökospjöḻk/gräddspjöḻk – mindre avlång bakspade för gräddningen

Fiḻa – stor, rund bakspade

Håḻken – degtråg av äldre modell, urholkad ur trädstam

Kjaväḻn – stor kavel med urfrästa rundgående skåror, för utkavling

Kröuskjaväḻn – kruskavel med grova piggar

Kökopeicken – kakpicken, peickekjaväḻn – pickkavel

Miḻseikten – mjölsikten

Naggen – en bunt fjädrar av tjidorstöyle – tjäderstjärtfjädrar

Naggkjaväḻn – liten kruskavel

Röulnagga – rullnaggen, tre rullar med piggar i en ram med handtag

Ini bökostu(g)o – I bagarstugan

(g) uttalas med eller utan g beroende på hemvist

Freisk – första degbullen, litet degämne

Gåbben – hela degklumpen

I åopta(g) – en del, en omgång av degen som tas upp

Bökolöykta – sista degämnet

Tånnbröre – tunnbrödet

Kḻådda – tunn mjukkaka av samma deg

Miḻfisibröre – tunnbröd med kvarlämnat mjöl, ansågs slarvigt och skamligt

Brölåra – brödlådan

Bökobåoḻe – bakbordet

Bökotrå(g)e – degtråget

Mer båt och fiske

Åḻa – vittja genom att lyfta och kontrollera nätet lite men inte ta upp det

Årlåommen – årskaftet

Årbḻare – årbladet

Åortöullan – årtullar

Äḻvdjädd – älvgädda, typ av båt

Äna – fiska med not, notdragning

Öka – eka (båt)

Ännu mer båt och fiske

Swe – bromsa med ena åran

Syrake – vrakgods

Söyntje -sänke till näten

Tein – tina, en slags fiskbur tillverkad av vidjor

Nättingtein – tina för nättingfiske, nätting -nejonöga

Tååḻ – att koka nät av bomullsgarn med vitriol och albark

Tåḻgröyta – grytan som användes

Viti – att vittja

Wåḻa – att vada i land

Mer båt och fiske

Rikokåḻken – drivnät som dras mot land

Ryssi – ryssja

Råo – att ro

Råo fälerkråok – att ro med utterbräda

Sjåḻabåt – båt med lång rak köl, användes vid säljakt

Siḻ – säl

Sjåḻa – sälar

Stjyta – sköt/nät, löstjyta – löjsköt

Ståningsiḻ – ljustereld

Mer om båt och fiske

ḻ uttalas som tjockt L

Låkakḻåbb – klubba, används för att klubba lake under blankisen

Löuka – älvgädda med ”kapad” akter

Möynd – att ro baklänges, backa med åran

Nävertasken – näverinlindad sten som tyngd, sänke längst ned på nätet

Nätisteicka – nätsticka att samla ihop nätet med för upphängning

Nööt – att nota, dra not

Paḻk – att ro med en åra

Några ord om båtar och fiske

ḻ uttalas som tjockt L

Bratjärne – hållare för ljustereld i fören på båten

Djeedsax – gäddsax

Djeed å låkakråokan – krokar för gädda och lake

Djeigg – används för utdragning av linor under isen

Fḻytibåt – flottningsbåt, s k älvgädda som användes inom timmerflottningen

Fḻytikåran – flottare, flottningskarlar

Fårken, båshåkafårken, styrifårken – stake eller skaft till båtshake

Fåårk – att staka

Jöyll – liten jolle, roddbåt

Kjaschina – karsina, typ av inhägnad på älvbotten med grindar och stängarmar,
användes främst för laxfiske bl a i Månsbyn och vid Stora och Lilla Fisket i
Näsbyn

Lioster –ljuster

Styri – att ljustra